vi

när jag kommer hem köper jag kroppkakor

vi

seafie

vi

jag borde skriva mera, du borde låta hemtjänsten komma två gånger om dagen och hjälpa dig på och av med stödstrumporna

vi

två ägg ligger kalla i vatten i en gryta i diskhon

vi

sjuder av hårdsaltat vatten

vi

vilken är din känsla för snö?

vi

istället köper jag guldlöv och kalvar

vi

känner mig som schjerfbeck

vi

jag drack tre whiskey sour och vi talade om kolmilor

vi

om det ändå vore den nya sortens ömhet

vi

den här resan sammanfattar mitt liv

vi

stämningen var outhärdlig redan innan du sa att min profil blivit mjukare jag lämnar rummet och lägger mig med magen mot en klippa höstsolen över strand med hundar som springer och män som vrålar efter sina drakar som gör som de vill i vinden jag vill inte ha det så här jag vill köpa ditt hus och flytta in i det utan att flytta ett ting jag skulle fortsätta fylla på barskåpet flaska för flaska inte lyssna på något annat än din frus lp-skivor dina ljudupptagningar från 60-talet av din mor som berättar om det vardagliga jag ska alltid ha havregryn i sockerkruset och jag ska alltid lämna och bli återfunnen och aldrig något annat det är outhärdligt du säger att min profil mjuknat men din mun är alltid öppen och nu fräser vågorna under höstsolen och männens drakar mitt ansikte är syntetiskt alla människor som möter mig och tror de känner mig alla videoskärmar som fyllts av mitt ansikte för att det liknar någon annans kanske allas i sin assymetri sin mjukhet men aldrig i profil jag ser rakt på dig men du möter någon annans gullas med det är patetiskt höstsolen är varm som sommaren ljudet klassiskt det går inte att komma ifrån det du har många små lärljungar märker jag var det enda jag sa och sedan flera veckors paus och sedan sa jag ketchupeffekten samtidigt som du iakttog mitt minspel stämningen var olidlig om du åtminstone hellre lämnat mig det var inte meningen att det skulle bli så här jag gråter mjukt och solen bor i havet och männens drakar i himlen klippan är kall men stranden porösare det enda jag inte lämnar är mitt ansikte som andra limmar dit du ser inte mitt ansikte för din mun är öppen men ändå ska du tala om det jag vill inte ha sand i skorna det vore outhärdligt jag vill inte fly för också det är en stämning som jag inte klarar av mitt hår är fullt av din cigarettrök jag vänder mig från klippan tuggar ett strå mellan tänderna ljudet är så klassiskt som flera människors andetag i kanon vill du ha det så här vill jag fråga men du har redan lämnat rummet kvar är bara ditt syntetiska ansikte

vi

mjukt mot riset

vi

tätt mot riset

vi

regn

vi

så neurotisk är han bara när han mår bra

vi

vad är skillnaden mellan dialektisk och cirkulär?

vi

slentrianfeministiska utsagor

vi

ett lillfinger mot underarmen

hon läste Foucault år före sin första orgasm, deltog i nattvarden före sitt dop

1.

vi

jag slog kavajen om axlarna

ett obehagligt minne strök förbi

vi

jag kavlar upp ärmarna inte för att skydda tyget från smuts utan för att blotta min hud som ljuset går rakt igenom

ni

jag tog den med till ålderdomshemmet, bar den i en plastpåse när vi gick runt i trädgården

vi

Jag köpte en kavaj idag. En i ylle, med feminina slag, sned knäppning. Brungrå men med blå och röda stråk. 

vi

kavajen är mitt hav

vi

Alla vill skriva om havet. Min sorg är en kavaj - jag stoppar händerna i sorgens fickor. 

Tunga armar, inga axlar.

vi

drömmen om den perfekta kavajen 

vi

alltid när jag arbetar är den någon som stryker mina underarmar och förvånas över deras mjukhet.

vi

samhället är stort

vi

havet rinner genom mig

i små virvlar

krusningar i handen

vi

jag kan inte relatera till din bostadsrättsångest

vi

min terapeut ser ut som en folkpartistisk politiker och jag känner mig arg

vi

plötsligt står det 17 terapeutstudenter på 'min' balkong

vi

ett litet sött djur som bits

vi

skarven mellan besviken och arg

vi

det är min bästa månad och här ligger jag och gråter

vi

epistemoligiska bråkmakare

det måste finnas en ny titel

jag är uppvuxen i ett hus där inte ens toalettdörren har lås

det måste finnas en ny titel

jag köper aldrig färdigriven ost

det måste finnas en ny titel

musslor, lever, fetaost

det måste finnas en ny titel

det är så avslöjande att leva

det måste finnas en ny titel

det finns många tankstreck, parenteser och fotnoter i mitt liv - tyvärr inte så mycket brödtext.

det måste finnas en ny titel

jag tycker om människor som är bra så sina jobb.

det måste finnas en ny titel

jag vill ha en plats
att bjuda på tårta på

det måste finnas en ny titel

MELANKOLI - eller ilska?

det måste finnas en ny titel

skarven mellan besviken och ledsen

det måste finnas en ny titel

jag är fortfarande arg.

det måste finnas en ny titel

Att flytta till Kerameikos och bli lesbisk vs att flytta till Lesbos och bli keramiker.

det måste finnas en nu titel

min terapeut: jag tycker allt du säger är intressant.

det måste finnas en ny titel

jag drömde om krukväxter och bröstvårtor

det måste finnas en ny titel

nämen hej livet!

dagens Wikipedia-artiklar

rättshaverist

OCD

upp till kamp

det måste finnas en ny titel

det övertydliga döljandet

det måste finnas en ny titel

hela kroppen som tankens behållare

det måste finnas en ny titel

min personlighetsutvecklingskurva liknar hästens rörelser över schackbrädet

det måste finnas en ny titel

tequila, rosa schweppes, stearinljus, feist, åska, inte bada i badkar när det åskar, jag måste inte alltid bo i stockholm, för tidig skymning

det måste finnas en ny titel

skjorta, parfym och rosa schweppes över hela golvet

en ny titel måste finnas

hon ger sig själv en bragdmedalj och klipper alla band.

det måste finnas en ny titel

sky det mellandyra

en ny titel måste finnas

omfamning omfattning 

det måste finnas en ny titel

för andra gången på två dagar har en geting helt stilla landat på mina honungshänder

det måste finnas en ny titel

jag väjer för ditt ljus

det måste finnas en ny titel

det finns mening i allt men ingenting är meningen

en ny titel måste finnas

på restaurang ensam äter du så uppenbart ensam och så uppenbart inte ensam

en ny titel måste finnas

mat är så uppenbart ett substitut och så uppenbart inte det.

en ny titel måste finnas

varje resa är en resa vidare

nu

jag känner mig mer inspirerad än vad jag gjort på länge

slow

baddad i luft

slow

selfieförakt är självhat

slow

• Midnight Notes Collective
• Silvia Federici
• autonomist Marxism
• capitalism
• feminism
• feudalism
• PDFs
• women

slow

minimize minimajs

mininice 

guilty pleasure

överdosera tvättmedel 

slow

små genier på besök 

slow

mellan kameleont och trojan

slow

småsakens relation till symbolen

slow

en kompromiss mellan meningsfullhet och hämning 

slow

nervösa personer man känner sig lugn tillsammans med vs lugna personer man blir nervös av

slow

landskap och bröstporträtt 

slow

jag får aldrig klart för mig vem av oss som avvisar vem

slow

granatäpplets saft

slow

riktigt god sushi är alltid på gränsen till äcklig

guilty pleasure

regnet efter solskenet

guilty pleasure

vara inomhus när solen skiner 

slow

är alienering alltid något dåligt?

slow

det ovilliga lackmuspapret 

slow

alla somrar är en

slow

lite för ung, lite för tjock, lite för fattig

slow

arbetslivet är mitt litium

slow

en dag - kanske när jag är en ganska frejdig och frodig pensionär - ska jag lyckas skriva klart ett stycka prosa - kanske en liten novell, med en sådan där klämmig novellklämm

slow

jag kan inte bestämma mig för om känslan av att en fem år lång livskris håller på att ge med sig betyder just att en fem år lång livskris håller på att ge med sig

slow

Hängiven dig, din integritet och ett öppet Internet

slow

små hus i ljuset 

små ljus i husen

slow

små röda droppar jordgubbar, granatäpplen...

slow

röda små droppar

regn

slow

granatäpplen jordgubbar

vita händer vita väggar

slow

slow

dagens truism: det är trevligt att umgås med sådana man verkligen känner

slow

busschauffören nickar långsamt och bekräftande, säger stilla: det är bra att du berättade... men det här är fel buss.

slow

alla gula blommor blommar och alla vita sjöar sjöar sig.