66

jag tror att de är besläktade, mina fobier för frisersalonger, hälsokostaffärer, religioner och 'ring p1'. det handlar om enkla lösningar: 'klipp dig och skaffa dig ett jobb', 'ät detta gröna pulver och bli glad', 'samhället måste göra något åt detta'. på samma vis är ett enkelt sätt att göra radio att låta människor ringa in. förstå mig, det är fint med rum för fler röster på vågorna, men ibland är det för enkelt, för billigt, för platt. det kan med eller utan rätta klagas på förslappning och försämring i den första p-radion. men värre känns ändå de många program på p3 som går ut på att några ledare valt ett ämne och sedan ber lyssnarna ringa och skriva om sina tankar på ämnet. ibland ämnen som 'relgion', ibland ämnen som 'bästa bögfilm'. det är klart att det är fint, röster och åsikter och dialekter. men det blir halvt. det blir varken dialog eller monolog eller gruppsamtal. det blir ett dött listande med musik emellan. radanden av yta, för att finna täckning och täcka upp. jag vill ha fler teckningar, tecken på något mer. ordnat sammelsurium; kloka huvudröster som leder rätt och ställer följdfrågor och sammanfattar, inte lösa kommentarer och käckande. smala frågor eller helt öppna.