ett steg, men det krävs flera

att bli profet i sin egen familj. att våga säga: kära bror, sluta vara i garaget och köra traktor alla kvällar och hela helgerna. var hemma med din son. lär känna honom. lek med honom, älska honom. ge honom tid. vad är en motor mot ett barn?

212

för) yrelse möte

211

förgången föregångare

210

'passato' betyder både 'det förflutna' och 'mos'.
då är deg.

"You are what you love."

i am like you
i like you
i want to be with you
i want to be like you
jag är kär i dig
jag är dig
jag vill vara med dig
jag vill vara dig
jeg liker deg
jeg likner deg

209

'slår som h[o]n plägar
inom kort
slika spörjande tankar
bort'

208

basal balsal

207

gerundium geranium

2006

undrar bara

2005

jag har på något vis lovat att steka köttförsås till förortsungdomar i en urskog den här helgen, men för er andra: http://www.lul.se/templates/page____7079.aspx

2004

på tyska heter john blund sandemannen: han som strör sovsus och sömnkorn i ögonen. jag vet inte om det är sandkorn från en sandman som gör mig trött, eller pollen från björkarna. du har pollen på näsan, sjunger hon. men det är ju sand i namnet du har. du som säger emellertid, du som har roskinder och lågmäld röst och är rund och mjuk och sand och man.

2003

fler som kännnt 'tall-kall':

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?programID=1273 (ponge)
http://www.dikt360.se/index.php?option=com_content&task=view&id=105&Itemid=26 (en småländsk kompis' onkel)

2002

så ännu ett exempel på att ironi bygger på gemensamma värderingar och förväntningar. ironisk mat enligt en p1pratarare: formbröd med isberssallad majonäs rom och dillkvist. fläskfilé med päron och ost. på ett vis är all mat ironisk. på den här sidan klotet.

2001

budskap/boskap

menige

de var så långa att de bröts. kommat trillade ned (som de torkade tårna på fällen) och semikolon blev punkt.

200

ob-yr

199

upplandat

198

"lemma (lat., 'tema', 'titel', 'epigram', av grek. l\´mma 'tanke', 'innehållsuppgift', eg. 'det mottagna', till lamba´na 'ta', 'gripa'), ordform betraktad som grundform eller uppslagsform i en ordbok eller lexikalisk teori. Normalt väljs den oböjda (eller minst markerade) formen, t.ex. dyka, som då representerar klassen av samhöriga böjningsformer, stavningsformer och uttalsformer: dyka, dyker, dök, dykte, dykt, dykas, dyks, döks, dyktes och dykts. I ett fall som bok föreligger två lemman, det ena med pluralformen bokar och det andra med pluralformen böcker. Likaså ger lova med å-uttal resp. o-uttal två olika lemman."

eller som någon sa häromveckan, vad är skillnaden mellan capoira och caipirinha?

"lamba´da subst. ~n ORDLED: lambad-an• en brasiliansk dans utvecklad bl.a. ur sambaHIST.: sedan 1989; ur brasiliansk port. lambada med samma bet., eg. 'piskning, prygel'; av port. lambar 'piska, prygla'; jfr eng. lambada, no. lambada"

197

ditt himla homofån!

"1homofon [-få´n] subst. ~en ~er ORDLED: homo-fon-en• ord (lemma) som uttalas likadant som visst annat men har annan stavning och (vanl.) betydelse {e1homograf, 1homonym}: orden "själ", "skäl" och "stjäl" är ~er men inte homograferHIST.: sedan 1909; se 2homofon"

om pre-skri

jag hade så många ord på den tiden. så långa meningar. så konstiga saker att berätta. fyra år bort är ingenting och allt.

17-års-nyck (02-27 15:47:00)

jag vet inte riktigt varför jag fått för mig det där heller. ibland tänker jag att det är för att jag skulle bli så bullrig, och skratta som ett stort fult troll i sagoböckerna och försvinna i mitt hår och berätta andekdoter utan slut. eller för att jag skulle säga att jag älskar människor, att jag älskar hela världen och att människor är bra för mig. och att jag tycker om när någon liksom i smyg snabbt snuddar sin näsa mot min ylletröja på ett slamrigt café, eller låter en fläck av fukt från sin läpp blänka till på mitt ben när jag minst väntar det, och låtsas som om inget. eller för att jag skulle känna och veta att jag tycker om när en darrande hand med en penna som vapen hastigt smeker till en lock i mitt hår eller när en människa lätt vilar sin hand mot min axel en liten virvlande stund: och att förnimma värmen och ett tunnt lager tyg och tvättdoft av någon som sitter tätt bredvid och den korta tiden just efter, när det är slut och-
kanske är det så. för att jag har så nära till så starka känslor redan nu att jag helt enkelt inte vet hur de skulle ta sig uttryck. kanske skulle jag slåss och rädda unga möer eller skrika ut min skeva sorg. kanske. eller så är jag bara feg.

196

igår på kaffebordet! kameler!

pre-skri (b) errat (best of fax O17 at helgon.net) V

Rubrik: menstruation
Daterat: 09-18 16:50:00

allt medan kajak-sm tycks avgöras i några förvrängda dova tongångar från en högtalare utanför mitt hemmans sfär, bestämmer jag mig. imogron klockan elva ska jag gå på gudstjänsst, i all hemlighet. inte för att jag någonsin varit religiös på det viset (jag har min egen ideologi... min egen tro) utan för att det vore vackert. jag blir stor ska jag bo ensam i en stad på kontinenten, österut. jag ska ha en gungstol och linnegardiner, en skrivmaskin, ryska dockor, en mungiga och ett gammalt köksbord. så ska jag bo där och ibland gå ut med en lånad hund eller gå på biograf och se på fina filmer. och så ska jag läsa och kanske skriva något brev. det ska vara tyst men jag ska ha en fyrtioåttavarvs-grammofon men ingen telefon. antagligen ett telefonkort. det ska vara gammalt och slitet och grått och regn och vårsol och höstlöv och snöblandat regn och kanske ska jag ha en liten ostaligisk plåtbil. jag ska nog dricka te och promenera och alkoholfritt rödvin och kanske spela ’sjack’ med en granne, nej kinaschack eller fia med knuff. jag ska vandra och höra ljudet av unga kvinnor och vackra män som läser poesi på det inhemska språket, och fioler i gathörnen och gå på industrimuseum och se konst i skyltfönstren. kanske vill jag gå till ett badhus och på en liten kvällskurs. kanske vill jag tänka och minnas och litegrann sakna och tänka att jag levde ändå när jag bodde studiestaden, jag var ung och k ä n d e. kanske att jag odlar en och annan bekantskap och ser på blommor i en park med statyer och äter linsgryta i en rödmålad källare med ljus, musik och kommunistiska studenter (trots att deras föräldrar vägrar och minns).
i min säng har någon lämnat en fläck av mensblod innan hon for för att rädda slagna kvinnor i huvudstaden. jag försökte rädda en nedretonårspojke på en kyrkogård i förrgår, men det var visst bara en lek. hunden har farit och morbror visat upp sig i en rödbetsmössa.
kanske ska det finnas förgyllda kupoler och en kanal, en flod, i staden. det ska inte vara sommar, men liv runt omkring, på lagom avstånd.
sedan ska jag gifta mig med en judinna så att jag kan få klezmerspelande barn med tjockt brunt hår. och vara lycklig historieprofessor livet ut.
----------------------------------------------------------

195

det här är kodord.

-lund, sand-, lind, hummelsång, -berg, lönn-, asp-

jag l-skär.


ty ob-sky

194

före den ordlösa konversationen kommer den utan ord

193

och jag borde sluta titta,
börja säga

192

uppkast - utsats uh!
uppsats, utkast ska det vara

larv

om du av någon anledning skulle vilja läsa det dravel du redan läst här, en gång till på ett annat ställe kan du göra det. om du har något bra du själv skrivit, som kan publiceras på ett eller annat ställe bör du göra det.

191

menar du inte kakformar?

190

oordnande
ordande

189

det finns människor precis på cirkeln till min bekantskapskrets som jag av underliga anledningar har lätt att konversera. ett obrutet samtal i timmar, som inte bara är yta utan i flera fall mer personligt - kanhända inte privat, kanske inte på pricken sanning - än med de som är näranära. för de talar jag inte med på samma vis. underförstår och utelämnar (som synonymt med utlämnar), säger kanske d och g men sällan b. när jag tänker på det är samtalen med vänner alltid ganska ryckiga och ojämna, tysta och ordande samtidigt. utan bindord, utan verkligt slut och början, utan ett ordentligt subjekt. mer som tanken, mer som att --- ja. nämen precis. aah. va? duvetvajamenar.

188

så slutar /[b]ryt/ jag tvärt vingligt vagga /upp,/ runt med min runda /bryt upp!/ lilla kropp /[d]en/ i otakt. jag ser mig /nya/ omkring, ler och går /dagen gryr./ hem.

100

ibland känner jag mig som hundra år. och det är jag jävigt nöjd med.

187

grönkula, ärta, online och adjö, kryss

186

jag tycker så bra om svartvita foton tagna i solen ute i naturen. inte låtsasgrå orsakade av inställning på digitalkameran. inte överdrivet kontrasterat i fotolabbet på högstadiet. utan på ett viss färgfulla, levande, svartvita foton med människor som ler och som har hår som fladdrar och småskrynkliga kläder och som är lyckliga och som någon med en riktig kamera, utan att på förhand se det exakta resultatet, knäppt ett kort på. de, och att jag aldrig fick för mig att läsa juridik, och förstås slamret och vännerna och böckerna, gör mig glad.

du hit!

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

185

bind ord!

"konjunktion (lat. coniu´nctio 'förening', 'förbindelse', 'bindeord', av coniu´ngo 'förena', 'sammanfoga'), tillfälle när två himlakroppar syns nära varandra på himlen."

blid jord.

184

storknäbb och skarpöga:
pelargos pelargon.

183

Z

Z

Z

i akt ta dig!

"Neologismer tillsammans med egendomliga associationer och i svåra fall helt obegripligt tal kan vara tecken på en för schizofreni karakteristisk tankestörning."

182

i vätan vända vänta inte veta

181

en man med banjo

180

oss kan åskan ta å ska
blick sen blixten nå

178

satsats.

177

det är med flit jag vägrar lära mig länka direkt genom klickbara ord, bara så att du vet. och här kommer därför ännu en:

http://potatisbakelse.blogg.se/

176

fransk film, säger du och låter f:n flyga fint ur munnen på dig och r:et vibrera mot läckergommen. musik och rök och lite helvete och flera pussar på kinden och på mun...

http://www.cinematicreflections.com/Rosetta.html
http://www.reelviews.net/movies/c/ca_commence.html

pre-skri (b) errat (best of fax O17 at helgon.net) IV

Rubrik: comme un roman
Daterat: 12-03 23:31:00

först kommer karin hem med ny frisyr hon ådragit sig på samma salong som bröderna polansky. sedan tittar skogsmullevännens småländska missionskyrkofamilj in i vårt hus. sedan ringer en trettioårig fältbiolog och undrar om vi inte ska ha pysseldag hemma hos mig på söndag som det står på planeringen, jag säger jo och tänker det hela tar väl bara ett par timmar, då han fortsätter, ’jag har en grej som man monterar ihop och klistrar - inte så avancerat, men några timmar blir alldeles för lite, minst fem timmar tycker jag’ och hämtpizza vill han ha. jag tackar och lägger på luren och får naturligtvis panik och andas fort och för mycket. jag och skogsmullevännen övertalar karin att stanna kvar, hon gör det på villkoret att hon får bjuda in sina vänner. genast utropar vi vår glädje och så ringer hon till emma som ska ta med sig en fiol och sedan talar hon in på diverse telefonsvarare och vi andra körar i bakgrunden så här klockan elva på fredagskvällen, och sedan till emmelie i vår klass och karin pratar på och jag och skogsmullevännen sjunger i stämmer ’kom, kom, kom’ då karin mimar fram: det är f e l emmelie varvid jag nästan kissar på mig av rena chocken. denna emmelie, berättar karin arbetar som receptionist, är trettio år, är lång, älskar smink och har kruspermanentat axellångt blont hår och är europamästare i japanskkampsport med svärd och tillika arbetskamrat till karin som hon inte träffat på två år. i rena förskräckelsen ringer karin halva sin släkt och ber dem komma och så får vi visioner om tiolitersgrytor med gröt och jag ligger på golvet och vrider mig och jag som haft verklighetsuppfattningen någorlunda under kontroll de senaste veckorna tappar alldeles fattningen vid blotta tanken på hela vårt hus fyllt av för mig okända, udda människor klippande och klistrande och gröt överallt och karins fnissande och mina internals och nu vet jag faktiskt ingenting.
----------------------------------------------------------

175

någon, som finns länkad på samma sida som jag, skriver: http://obrun.blogg.se/1174300787_var_inte_en_kylskpsma.html

174

vi talade om rättigheter och vem som äger marken i forna kolonier; hur staten givit tillbaka till de som anses vara traditionella ledare i samband med övrig decentraliserings- och privatiseringsiver. den kursansvariga började med lyrisk ton berätta om den i Afrika nästintill religiösa vördnaden inför en bit papper. hur pappret ses nästintill magiskt, och han knöt an till muslimernas syn på bläcket och skrivandet som rit och gud. då han ombads kommentera, gjorde gästföreläsaren från köpenhamn helt om och stick i stäv: det är inte mystiska mörka afrikaner som är dumma och tror att den som äger papper äger allt. det är precis likadant i sverige; hur många vet exakt vad som står i exempelvis hyreskontraktet? men ändå vördar vid det och sätter in det i en pärm för viktiga papper. på samma vis är det med en hundralapp, en bit papper som vi hyser respekt och ibland nästintill tilltro till. den har inte heller något värde i sig - papper. skillnaden, om det nu är den vi är ute efter, är att på flera håll i forna kolonier är institutionerna som förväntas upprätthålla och överse rättigheterna som befästs på papper mer lättrubbade. här kan vi vara ganska säkra på att en hundralapp eller ett kontrakt har samma värde imorgon eller om ett år, det kan man ofta inte på andra håll i världen. men det är snarare än byråkratisk än kulturell fråga. med ett flin under sin lilla antropologmustasch - som inte så lite liknar en viss berömd - rodnade den kursansvarige och erkände sig besegrad av goda argument.

173

b y g g e r man bord? borde man brygga?

BREAK!

böcker på mitt kaffebord (det orientaliska, som morfars pappa byggt):
Dagböcker 1945-1949, Environmental Groups in Politics, Samförstånd under oenighet, Environment and Politics, Metodpraktikan, Rök och andra berättelser, Nattens skogar, Mercier och Camier, Inlandsbanan, Vintersagor, Biblioteket i Babel, Fanfarlo, Livet på den här planeten, BEAT!, Ur könets mörker Etc., Prosa, The Interest Group Society, Att fråga och att svara, Hundra skrivande kvinnor, Tage Erlander, Brobygge eller blockbildning?, Hemlig utrikespolitik, Bertil Ohlins memoarer, A Virtuous Circle, Kommunism på svenska?, Democratic Phoenix, Korporatismens ansikten, Image Politics, Environmental Philosophy and Environmental Activism, Planhushållningsdebatten, Den (o)moraliska neutraliteten, Den bräckliga barriären, Afrikanistik.

172

"Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten."
hyacinter och katedraler! humlor och magnolior!

171.2

köss bärs trash

171

se blomman!

花見

körsbärsträd - bland de få ord jag aldrig lärt mig uttala.

170

tänk bara en bokstav
upp och ned
och depp blir pepp
och pepp blir depp

169

när den röda tråden oftast synes veckad under ord.

168

hellre gröt tillsammans är fläskfilé ensam...

... http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_15094138.asp

167

klass i ide är

166

- solursapparatur -

165

avkomman fick henne att komma av sig.

164

fråga trädet
ask och skrin

163

majdag
majjag
majdig
myday
mayday

162

jag gillar:
k-ur
l-ur
n-ur

90

90 som i snart
90 som i L
90 (komma tre) som i pet
90 som i då
90 som i laglig
90 som i gammal

161

kärl-ek-o
eftersändnings-tid
kärr-lek i å

160

allergi allegori

159

blom boom kom-a
jag kompenserar och kompletterar.
hellre kompott än komplott, så smått.

158

att bildligen bilda opinion-en

157

Jag har tänkt ganska mycket på det här uttalandet i ICA-Kuriren av Margot Wallström:

Annars brukar jag svara som Lasse Åberg; att de som kommer från arbetarhem är uppfostrade med gott omdöme, sunt förnuft och taskig smak.

Och på Bordieus experiment med en konstutställning, där försökspersonerna fick frågan vilken av tavlorna de tyckte bäst om - den ena som föreställde en solnedgång, eller den andra som var en bild på en barkbit. Nästan alla personer med medelklassbakgrund svarade barkbiten, och de med arbetarklassbakgrund solnedgången.

156

naturtillstånd och statliga kontrakt

rädda skogens liv
rädda skogens giv

klimatets klimax

ta slut
ta sats

'sia och så'

155

"Det handlar om att klippa sig ut ur identiteten"

154

kan inte hjälpas, jag gillar hjalmar. därför tänker jag kanhända smita iväg på det här då och då när jag egentligen borde c upp.

http://www.litteraterna.se/

pre-skri (b) errat (best of fax O17 at helgon.net) III

Rubrik: apor som gillar opera
Daterat: 08-15 15:45:00

jag lämnar stenar, sol och småland bakom mig och låter tiden och de kollektiva färdmedlen ta mig vidare mot hemmet. jag hinner just ifatt bussen mot min slutdestiantion tack vare att en stackars flicka kastat upp, upplyser mig en busschaufför om på gnällig västgötska och talar sedan välvilligt men förmanande om för mig att på den här linjen blir barnen vuxna när de fyller sexton, så mitt leende goddagjagärsjuttonochetthalvtår räcker inte långt. jag och mitt sjö- och smutsimpregnerande hår slår oss ned på ett säte långt fram och gör det bekvämt. då låter till min förvåning, busschauffören operatoner strömma ut ur högtalarna och stannar mitt i skogen och plockar upp en medelålders man med amerikansk brytning och en idolbild på carola häggkvist i facket för identitetshandlingar i sin turkosblå plånbok, från vägkanten. sedan säger mannen till chauffören att hans föräldrar var operasångerskor på sextiotalet och att han själv kommer ifrån tyskland och bara sjunger för duschvänner. de talar opera och resor med höga darrande toner i bakgrunden och det hela känns bortom verkligheten men till sist är vi framme och jag ringer min syster från en automat i tron att mina föräldrar är bortresta och klistrar upp frystejp med vackra ord på, på några papperskorgar för att få tiden att gå. när vi kommer hem visar det sig att mina föräldrar inte alls är någon annanstans, min syster ler, jag säger hejdå och sedan duschar jag och klipper naglarna och öppnar ett brev från en hemsk new age träningsformsledare som vill att jag ska börja hos henne till hösten (efter att jag en enda gång av misstag råkade hamna där i en lokal på norrastrandgatan bland barfota stadstanter som dansade trasdockedansen och kände energifält, en gång i min ungdom) och hon passar samtidigt på att tala om sommarvärme och att hon ska på kurs i tyskland. jag river sönder brevet och ser istället på bilder av apor från ett regndrabbat indien och lider med en livskrisande matematikerman.

153

idag väcktes jag av någon som en stund senare skulle stå på scen iklädd ett polkagrisrandigt förkläde och peruk och lugn ropa: herman har ---

152

leffser och lomper är som något mellan tunnbröd och pannkakor och torkat potatismos och mjuka chips. de är bakade av matpoteter av matpoeter och runda eller kantiga, och i norge äts de till allt.

151

o du drängabäbb
du är ett redigt
dägg-drägg.

150

hon vänder klappen efter kinden.

149

när jag häromveckan for genom migsjälv och skogen, landade jag en timma i ljusdal. i leksaksaffären utmed storgatan fann jag sådana där färggranna versaler med magneter på baksidan, som jag lärde mig forma skrivna ord och ljud med på diskmaskinen en gång i tiden. jag tycker mycket bättre om ströbokstäver än om ströord. kylskåpspoesi är småkul i tvättstugan, men jag föredrar ändå de rena vinklarnas storlek och flexibilitet. jag vet inte om jag ska skämmas inför marx för att jag väljer bort kollektiven eller nicka mot C och F för att jag vägrar acceptera de förköpta och förskrivna (det senare i dubbel bemärkelse) mallarna som står var för sig med redan givet budskap.

148

om jag är mest "fadd-" eller "-rar"?

rare.

147

strö-fok, å

[slö foucault]

mina minnen miner

en gång låg jag och nora och noras australiensiske älskare på ett bob marley-skynke mitt i en spiralmönstrad gräsåker och såg på himlen. det gjorde i varje fall jag.

146

i da
ble ja
fadder till en son

hale lu ja hal e luj a ha le luja

mer bild, mer länk, mer lik

nej, jag känner inte martina lowden. men jag kände sigrid josefson. (i bakgrunden är beaudelaires prosadikt 'berusa er')

http://shampoorising.typepad.com/shampoo_rising/2007/03/martina_lowden_.html

145

fler felsök, fler lysande försök.

144

ha det marigt [,du tös från marbäck]!
som mar bäck.

kram
klem
krem - l

röda och gröna kremlor,
vemlor.

143

på d-y-m-m-e-l-onsdagen ska det var tyst (inte ens m-u-m-m-e-l). men man får skriva lappar och sätta på ryggar. så gör de i alla fall i b-u-l-l-e-r-byn. ( läs på! läs på http://hem.passagen.se/sojson/pask/pask3.htm)

prål

mina ögon ser sudd och min öron hör brus och min tunga framställer inget annat än sårl och se nu strålar det läskigt om kanterna.

http://www.ettlysandenamn.se/helasprawl.html

142

dagens felsök:

"'afrikanskt mode' förekommer inte i några artiklar i NE.

Kan du ha menat:
fattigmansorkidé"

"'afropessimism' förekommer inte i några artiklar i NE.

Kan du ha menat:
Forbes, James
fredsoptimism"

141

i vi-tidningens intervjuer, beröms martina och horace för sitt skrivlika tal. de talar i grammatiskt korrekta meningar och pratar utan hm och um och liksom, asså, typ. det gör inte jag. men allt som oftast är det medvetet och förstås beroende på kontext och mål. delvis för att min skrivna ton är så tillkrånglad, omständig och lång, men också i någon sorts tro att människor hellre lyssnar om jag lägger in lite brus och störningar i kommunikationen. som när jag lyssnar mer uppmärksamt på radion för att någon yttre faktor stör vågorna och får varannat ord att halvt försvinna, eller när erfarna retoriker medvetet skruvar på sig och ser lite osäkra ut de första meningarna i ett muntligt anförande. och sedan är det det, att det både förstärker och försvagar de som sägs. jämför: 'jag älskar liksom dig'. (i text är det lätt att dra parallellen 'jag älskar liksom du', men det är inte meningen här). det är på samma gång starkare och svagare, tydligare och otydligare än:
'jag älskar dig'.

140

håll i hatten! kolla hatten!
kollonidebatten/kolonirabatten

139

det var en gång en flicka
och hon hette sofi-linn, sofi-linn-linn-linn
sofi-sofi-sofi-linn
det enda som hon ägde
det var en skrivmaskinn skrivmaskinn-skinn-skinn
skrivma-ma-ma-ma-maskinn

138

att vara så inskränkt i att inte vara inskränkt att man inte förstår när andra inte har det samma som högsta mål och önskan.

)linns kränkt het(

137

ap-ril, ap-ril, du lurar mig. i år som alla andra. l-imitation.