textliv

nar de tanker, att jag skrivit som bast, ar det for att jag lart mig tegelstenarna, symbolerna, apat efter dem, harmat, omedveten om deras existens, trott att det var mina egna tankar. nar jag laser om texterna, och laser om dem, ser jag vad de sett, men som jag inte sag, nar jag skrev, innan jag hade lart mig, sett utgangspunkterna. jag petar pa, och anvander teorier och tankesatt, innan jag studerat dem. pa intet vis, for att jag uppfunnit dem pa nytt, pa egen hand, utan just for att mitt sprak, mina tankar, fangar upp vad som sags, gar baklanges, tar applikationerna och gor teorierna, som redan finns. jag skriver oppna texter, jag skriver oppna brev, och de tror att de alskar mig, de tror att jag ar de och att de ar jag. jag larde mig skriva, fore dess jag kunde lasa.