måndag, juli 15, 2013

ju

jag sitter vid allhelgonakyrkan och gråter utan att känna det. det är solkräm i mina ögons kanter. jag läser böcker av författare jag älskar men inte läst på flera år. i förrgår coetzee, igår wintersson, idag bouraoi. plötsligt kan jag läsa igen. plötsligt kan jag vara ensam igen. ensam i den egentliga betydelsen - utan att vara förlamad eller överdrivet energisk, endast i gott sällskap. ett barn och en liten hund leker på gruset framför mina fötter. vuxna pratar med varandra. två män viskar till varandra på en filt. bakom det gröna skymtar mitt hem, min längtan.

Inga kommentarer: