#osminkat

När jag för ungefär tio år sedan slutade sminka mig helt var en viktig anledning - vid sidan av att inte vilja 'stödja kapitalismen' och tanken om att 'bland det mest radikala en kvinna kan göra idag är att inte bry sig alls om hur hon ser ut' samt diverse undermedvetna skäl och komplex - att jag 'ville må så bra att smink inte behövs' - det vill säga jag ville inte dölja uttryck för vardaglig ohälsa utan ta itu med det från grunden genom typ leverpastej och skogspromenader. Nu tänker jag förvisso att smink kan användas både för att dölja och att framhäva, och att framhävandet i sig bara är någonting gott, men konstaterar samtidigt att jag fortfarande har lika mörka ringar under ögonen och lika många rödfnasiga finnar nu som då och därmed att det jag såg som tillfälliga uttryck jag inte ville dölja är så gott som konstanta. Vilket i sin tur gör att jag antingen behöver satsa mer helhjärtat på min hälsa, se det som uttryck för något annat alternativt ompröva beslutet om smink.