måndag, juli 30, 2007
söndag, juli 29, 2007
fredag, juli 27, 2007
onsdag, juli 25, 2007
599
att vara ute och gå i duggregn känns lite som att fylla i streck i en sådan där sida i målarboken som består av små numrerade punkter så att en figur träder fram.
måndag, juli 23, 2007
595 eller bokstavstro
ännu, ett decennium drygt i den itcentrifierade världen i väst, är det roligt och vackert; radioprogrammet språkets adress är
s p r a k e t (a)sr.se. jag trodde att det skulle gå över.
s p r a k e t (a)sr.se. jag trodde att det skulle gå över.
söndag, juli 22, 2007
torsdag, juli 19, 2007
570
i bara ben och -kläder går jag ut i det ljumma på balkongen. jag äter en snickerskaka, känner värmen stråla från bröstet/n, hör det eviga suset och tänker att jag alltid gillat det rosagula skimret - gården - kring stadslampor, gut lyckor.
han andas asyndes
"God morgon du har fått ett brev från värnamo nyheter ett litet paket ett litet brunt paket ett paket från bokus och en stor kram från papa"
susljud
en nästan nyfödd som äter mat på tåget. tågbyte i svensk småstad. en lockhårig mor som blåser upp en badring. löjligt stora varukorgar mot golvet på ica i limhamn.
552
jag tänker att jag ska våga vägra ort- och gatunamnsromantik, men misslyckas: kvarter rutkremlan... däremot gillar jag inte vitsiga företagsnamn.
onsdag, juli 18, 2007
tisdag, juli 17, 2007
541
en anledning till att jag inte riktigt förstår hysterin kring att blogga eller inte, är nog att jag sedan tonåren haft och läst internetdagböcker. inte som ett supplement för något särskilt.
söndag, juli 15, 2007
540
när man under sin förkylnings täcke ligger i sin barndoms soffa och läser en tramsig bok, förvånas man inte direkt nämnvärt, men blir förstås en smula skrattbubblig bortom feberyrorna när ens åttiofemåriga gammelmoster marie marusjka i karlstad ringer och säger att hon tänker bli vegetarian efter den söndagsstek som hemsamariten just idag burit hem och serverat henne; för tänk, det blev ju alldeles fullt med köttflisor i tänderna? hur har hon i åttio års tid kunnat anamma dessa flisor mellan tänderna? nej då, jag ska inte vara orolig, det är förstås en befängd tanke. men nu förstår hon utmärkt varför människor blir vegetarianer. tänk dessa flisor mellan tänderna!
lördag, juli 14, 2007
538
skval skval skval
hon har naturligtvis rätt.
och tanken har förstås slagit mig förr.
jag borde lägga av och logga ner.
hon har naturligtvis rätt.
och tanken har förstås slagit mig förr.
jag borde lägga av och logga ner.
537
tills helt nyligen trodde jag att sådant där tunt tunt brevpapper, som min farfar beställde tusen och åter tusen nu helt obrukade ark av, hette flygpost. men när jag tar fram ett blekt seglartröjblå halvkilospaket med härligheten ur pappas förråd, visar det sig att det heter florpost. det låter mycket finare.
535
nyckler, låter andra falla på och utättas. jag är förför skyld för att tänka mer på det, klä det i alla vackra, tungord jag vet. så plötsligt på en so-lektion fick vi inte lära oss om etik eller pyramider, utan om sten. sedan blev allt block och kol, och blänkande lät jag dem ligga och ruva. (under den fuktbeströdda yllens doft tänker jag på tebjudningar med citron- och blåbärsmuffins och vinbärskaka och stenkakor med gammal jazz). jag är jämt så sten i sartren. sverigeciceronen, inlandsbanan, pensionat, frukt och vass, vass, vals i hagen. bäbben tar nu flaskan. stenar trillar ur bönerna. autodialekt alternativt. [bärs] på norsk är ej det samma som för en svensk.
fredag, juli 13, 2007
torsdag, juli 12, 2007
liten läsare
stora läsare läser inte bara mycket, och inte bara bra. de läser ofta och det mesta. eftersom jag är en liten läsare, väljer jag god kvalitet framför stor kvantitet. det kan jag utan utskällning göra som den glada amatör jag är. men verkligt stora, verkligt goda, läsare läser även det dåliga, för att sedan verkligen känna vad som är bra. och antagligen känna om de känner som de kännare de är i största allmänheten...
514
det är roligt med stafettpennor. märkta skrivmedel som vandrar än hit och dit. idag hittade vi i mammas bil en kulspetspenna från en körskola ingen av oss ens varit i närheten av.
stora nämnare
om man som jag byter sammanhang ofta, slutar man att leta minsta gemensamma nämnare. man slutar att tala om dialekter och övningskörning, och börjar istället att leta efter de största. jag har ingen blogg där jag skriver med många ord om mig och vad jag gör, för det finns så många jag, så många vardagar och så många språk jag nyttjar. här blir kompromissandet och anpassningen körd till sin spets så att jag mitt i den löjliga minimalismen kan göra mig ett språk. därför handlar det inte heller om färger och människor här. det största, gemensamma, är själva bokstäverna. och emellan dem, på rader, ligger stenar kalla, varma, mjuka, vassa, fula och vackra, och utgör delar och glitter att stå på. ibland modersmjölk, ibland trådarna emellan, men mest bokstäver och sten. det mest viktiga oviktiga, lättaste tunga, modersmålandet.
onsdag, juli 11, 2007
510
508
på en föreläsning om postkoloniala feministiska teorier började föreläsaren med att redogöra över sin personliga bakgrund, som indisk kvinna i nigeria och usa. efter det började jag fråga i klassisk mening formellt engagerade människor deras personliga anledningar till det hela. och oftare än sällan visar det sig finnas klara kopplingar. svenska freds kanslistens pappa var militär, rädda barneninformatören själv skilsmässobarn...
tisdag, juli 10, 2007
504
armbåge var förresten det första ord jag lärde mig på engelska. jag var ett år. sedan dröjde det innan det kom fler.
503
bara det som vuxit kan vara vackert. men säg det ting, den varelse, som inte - åtminstone i sin del - blivit större, varit annat.
grönt

den ena (säger kanske):
"Boye, Södergran, Andersson, Martinsson, Fröding, Svarte Rudolf, Odalbönder och Vikingar, Fritiof och Carmencita och Lugn bara lugn; jag kan det inte, jag förstår dem inte. De är allesammans romantiker eller modernister. "
den andra (svarar kanske):
"De svenska dikta/erna är (i mer än en mening) döda. Länge leve de svenska dikta/erna! "
den första (genmäler kanhända):
" Jag tycker inte om Kafk a heller… (inte Goete heller, för den delen). Däremot gillar jag både Giftas och Fröken Julie (svenskt!).
Jag har emellertid följt mitt hjärta och övergett bristande knoppar till förmån för okända djur… "
eller så gör de det inte alls, och tur är väl det, för vad skulle ha blivit sagt? vart skulle det ha lett - och till vad? i vilket fall togs bilden långt senare.
497
trubbig är vad man gått och blivit. utan en vass klinga att skicka rätt och fel. mjuk och beklaglig, passande till alla tanter och hörn. utan att ta in allt, silar, filar, smilar. trubb för det goda och för de små.
måndag, juli 09, 2007
496
jag var knappt tio och hade redan fått mitt första suddgummi som var till hälften blått och som sandpapper. jag började sudda ut bokstäver från matteboken. de bara försvann. rasp vips iväg - -
494
av alla mina egenskaper är det nog denna min motstridiga längtan efter att gå på loppmarknad, och skänka och på isar sänka bort större delen av mitt lösöre, som gör mig mest som någon som betraktas medelålders.
söndag, juli 08, 2007
lördag, juli 07, 2007
africani
"Afrikaner bakades förr i nunneklostren runt om i Toscana, men idag är de svåra att hitta - möjligen beroende på den extremt långa vispningstiden."
fredag, juli 06, 2007
torsdag, juli 05, 2007
onsdag, juli 04, 2007
473
tänk om det jag silar, det jag glömmer, det jag inte skriver, som jag bara tänker är det verkliga, något som räcker, som skevar rätt? fast glömmer jag någonsin något, sjunker det inte bara in och färgar, fäster, finns till bakom och influerar allt nytt och vidare? som oframkallade negativ. typ. och presens i tänket en ljuskälla.
tisdag, juli 03, 2007
466
på wasagatan 2 a, göteborg, kurs- och tidskriftsbiblioteket, finns skrivare vid namn karin, kajsa och karla.
458
farfar hade en kompis som hette lis. jag var mycket fascinerad. citronmeliss, citronmeliss, brukade jag tänka. sedan vann jag en mjukisbjörn och kallade den lis e berg.
456
har i min telefon tryckt in "mjukisbjörn" i ett osänt sparat meddelande, och nu helt glömt vad jag velat mena.
454
marginaliserade grupper använder, fyller, täcker hela pappret. sägs det. också att marginaliserade grupper i n t e tar sig plats.
453
om jag nu hade haft min gula bok här att skriva i, skulle långa stycken följa av natur och människor och bernsten och sten och tall och flagande bark från min hjärna och kropp.
måndag, juli 02, 2007
443
från andra familjer än min egen har jag lärt mig etiketten. i min familj hänger och klistrar vi de flesta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)